Så arbetar nordiska företag med avtal: ny undersökning ger en bild av vardagen
Avtal är en självklar del av företagens vardag, men helheten granskas sällan. En ny undersökning med 900 nordiska företagsbeslutsfattare ger en tydlig bild av hur avtal hanteras i Sverige 2026 – och var det fortfarande finns utvecklingspotential.
- Avtal ligger ofta på en enskild persons ansvar
- Brist på juridisk kompetens och svårigheter att följa lagändringar är de största utmaningarna
- 17–22 % använder AI för avtal, men användningen är fortfarande försiktig
- Elektronisk signering är vardag för över hälften av företagen
- 38–46 % lagrar avtal utspritt, den största utmaningen är hantering, inte signering
Ofta bara en person som har ansvar för avtal
I Sverige, liksom i Finland och Norge, ligger ansvaret oftast på en enskild person – vanligtvis VD. Det innebär att både kunskap och ansvar blir koncentrerade, vilket kan göra arbetet sårbart.
Brist på juridisk kompetens lyfts fram som den största utmaningen när det kommer till upprättande av avtal. Ungefär en fjärdedel av respondenterna upplever att deras kunskap inte räcker till för att skapa eller uppdatera avtal. Att hålla sig uppdaterad kring lagändringar upplevs också som svårt.
När avtal inte hanteras som en strukturerad process utan som en enskild uppgift blir arbetet lätt reaktivt – avtal uppdateras först när behov uppstår, istället för att hanteras proaktivt.
AI väcker intresse – men används försiktigt
AI har snabbt blivit en del av många verksamheter, men inom avtalsarbete är användningen fortfarande i ett tidigt skede.
I Sverige använder 18 % AI för att skapa juridiska dokument, vilket är något mindre än i Finland (22 %) men i nivå med Norge (17 %). Användningen handlar oftast om att justera formuleringar eller ta fram utkast till villkor.
Att skapa hela avtal med hjälp av AI är något vanligare i Sverige och Norge än i Finland, men överlag är användningen fortfarande försiktig.
Orsaken är tydlig. AI kan effektivisera arbetet, men tar inget juridiskt ansvar och tar inte alltid hänsyn till nationell lagstiftning eller aktuella regeländringar. Därför är det rimligt att AI används i praktiken främst som ett stöd – inte som en självständig lösning.
Digital signering har blivit standard
Medan AI fortfarande är på väg in i vardagen har digital signering redan blivit en etablerad del av arbetet.
I Sverige använder 55 % av företagen digital signering, vilket är i nivå med Norge (55 %) och något lägre än i Finland (58 %). För många är det redan ett dagligt verktyg.
Digital signering har gått från att vara en separat funktion till att bli en naturlig del av arbetsflödet. Vanligaste dokument som signeras digitalt är anställningsavtal, säljavtal och styrelseprotokoll.
Den verkliga utmaningen: att hitta och hantera avtal
Trots att signeringen fungerar smidigt visar undersökningen en tydlig flaskhals: avtalshantering.
I Sverige lagrar 38 % av företagen sina avtal utspritt i e-post, på lokala datorer eller i olika system. Motsvarande siffror är 36 % i Finland och hela 46 % i Norge.
Det gör det svårt att hitta dokument och bromsar arbetet. Ofta ligger avtalen kvar på enskilda datorer, vilket försvårar överblick och samarbete.
När avtal är utspridda blir det också svårt att följa upp dem. Det kan vara oklart när ett avtal löper ut, vad som faktiskt avtalats eller vem som ansvarar. Det ökar risken för misstag, missade åtaganden och i värsta fall tvister.
Vill du göra avtal enklare att hantera?
När avtal samlas på ett ställe – från skapande till signering och arkivering – blir arbetet tydligare och mer effektivt. Avtal är enkla att hitta, ansvarsfördelningen blir klarare och riskerna minskar.
Och kanske viktigast av allt: avtal tar inte längre mer tid än nödvändigt.
Madeleine Sandler jobbar som marketing specialist på Visma Sign. Hon är intresserad av strategier för hur företag kan jobba mer effektivt - utan att det går på bekostnad av säkerhet eller miljö.
