Är ett muntligt avtal bindande?
I Sverige räcker det i princip att två parter är överens om något för att ett giltigt avtal ska tillkomma. Som huvudregel kan därför avtal kan ingås muntligt. Det låter smidigt, och det är det ofta. Men det kan också ställa till med problem.
Ett handslag, ett telefonsamtal eller en pratstund vid kaffeautomaten kan ge upphov till rättsligt bindande förpliktelser. Muntliga avtal är en vanlig och grundläggande del av vardagen. Men när ingenting finns på papper uppstår lätt konflikter.
Inom avtalsrätten brukar man tala om tre grundproblem:
- Har ett bindande avtal ingåtts?
- Vad innebär avtalet?
- Vad händer om en part inte håller vad den lovat?
Alla tre frågorna blir extra svåra att besvara när avtalet är muntligt.
När har ett bindande avtal ingåtts?
Du är snickare och träffar Anders och Lena i deras hus. Ni pratar om att du ska renovera köket. Ni diskuterar pris och skakar hand. Anders och Lena uppfattar det som att ni ”pratade om saken”. Du uppfattar det som att ni har ett avtal.
Tre veckor senare ringer Lena och säger att de anlitat någon annan. De ansåg sig aldrig bundna av något avtal. Vem har rätt? När ingenting finns nedskrivet kan det vara svårt att bevisa att ett avtal verkligen kom till stånd. Det är ditt ord mot deras.
Ett avtal uppkommer genom att parterna utbyter samstämmiga viljeförklaringar. Någon lägger ett förslag (ett ”anbud”) och den andre tackar ja (en ”accept”). Det låter enkelt. I praktiken är det ofta oklart. Grundregeln är att den som påstår att ett avtal ingåtts måste kunna bevisa det.
En viktig sak att veta är att ett muntligt erbjudande normalt måste besvaras direkt. Om du väntar för länge med att svara kan erbjudandet ha gått ut, och ditt sena svar kan bli ett nytt förslag snarare än ett ja.
Vad innebär avtalet egentligen?
Tänk dig att du beställer en hemsida av en frilansare för ”30 000 kronor”. Muntligt. Inget mer sagt. Hur många undersidor ingår? Vem äger rättigheterna till koden? Vad händer om projektet drar ut på tiden? Ingen av er vet, för ni pratade bara om priset.
Avtalsinnehållet bestäms i första hand av vad parterna faktiskt avtalat, men kan behöva fyllas ut med lag, branschpraxis eller handelsbruk när parterna inte reglerat allt. Tolkning kräver en helhetsbedömning utifrån olika data och det finns nästan inga lagregler om avtalstolkning.
När det inte finns ett skriftligt avtal är det ibland väldigt svårt att avgöra vad som faktiskt gällde. Vid tvist får då domstolarna titta på allt möjligt – vad som sades, hur parterna betett sig efteråt, vad som är brukligt i branschen. Det tar tid, kostar pengar och utfallet är osäkert.
Tydligare överenskommelser i skrift
Sammanfatta i skrift vad ni kom överens om – pris, leveransdatum, vad som ingår. Det bästa är en överenskommelse som undertecknats av båda parter, vilket blivit enklare med digital signering. Skriftliga bekräftelser används för att undanröja oklarheter och kan fungera som bevismedel i en tvist.
Se upp om du får en orderbekräftelse från motparten som innehåller felaktiga uppgifter! Då ska du protestera omgående. Om du inte gör det kan motparten få ett övertag i en senare tvist.
Rådet som kan rädda dig
Det enklaste och billigaste skyddet är en enkel skriftlig bekräftelse. Skriv vad ni avtalat: vem som ska göra vad, när, till vilket pris och vad som gäller om något går fel. Signera och spara avtalet så du kan hitta det senare. Det kanske bara tar fem minuter och kan spara dig månaders juridisk huvudvärk.
Muntliga avtal är fullt lagliga och ingås ständigt. Men de bär med sig en inbyggd osäkerhet som kan få stora rättsliga konsekvenser. I affärslivet är avtal i skrift säkrare.
Manne Bergnéhr är advokat och delägare på Hellström advokatbyrå. Manne arbetar med affärsjuridik, med fokus på företagsöverlåtelser och konkurrensrätt.
